Många barn som växer upp i ett familjesystem där det finns något form av dysfunktionalitet dvs där det finns psykisk obalans i familjen, tar på sig olika roller under uppväxten och bär dem med sig in i sin vuxen ålder om de inte upptäcker det innan.

Jag vill betona till alla som läser detta att detta gäller inte bara familjer där det finns konstaterat missbruk, beroende eller psykiska störningar. Dessa roller eller beteenden som barnen tar på sig finns i väldigt många familjer där stora leendet och fullkomligheten har varit verbal på utsidan men stora smärtan har varit dominerande på insidan.

Tommy Hellsten och många andra behandlare har skrivit så tydligt i sina böcker om dessa roller som barnen tar på sig under uppväxten till att undervika att möta smärtan. Dessa roller är t.ex

  • Clownen – när barnet använder omedvetet sin ”clownroll” för att avvägleda omgivningen t.ex vänner, lärare, skolpersonal eller andra individer som har liten eller kort insyn i familjen sig från den svåra smärtan som pågår i familjen och för att få uppmärksamhet genom att vara rolig. Skämtandet blir barnets identitet. Och mycket ofta följer det i vuxenåldern. Självkänslan hos Clownen är mycket låg och det går åt mycket energi och tid åt för att vara i denna roll.
  • Syndabocken – får mycket ofta skulden för familjens problematik, Barnet tänker ofta ”det är mig det är fel på” och då blir barnets identitet , jag är värdlös, jag stör för alla, jag är i vägen och barnet får en mycket svag och låg självkänsla med sig i vuxenåldern om ingen hjälp insats kommer i tid.
  • Rebellen – är ofta utagerande och arg och gör saker som denne inte får göra. Rebellen ifrågasätter regler och normer, ifrågasättandet blir barnets identitet. Detta fantastiska barn hamnar ofta i svårigheter utanför hemmet och blir ofta de så kallade utredningsungar där BUP eller Neuropsykiska team får undersöka barnet och ger dem en välbehövlig diagnos för att kunna få extra hjälp eller resurs. Rebellen har mycket låg självkänsla och tar det med sig i vuxenlivet. Ibland kan Rebellen i sin vuxenålder använda sin ilska som en kraft till att prestera. Rebellen kan också hamna i landets fängelse eller institutioner resten av sitt liv om inget förändringsarbete görs i tid
  • Den duktige – utför olika ”hjältedåd”, med att prestera bra. Allt handlar om att vara duktig, att göra tillräckligt mycket till att kunna få bekräftelse t ex att göra mycket hemma ,jobba hårt i skola till att kunna ”bli” något. Den duktige uppnår ofta mycket hög status i samhället yrkesmässigt och fortsätter att vara den duktige på jobbet. Mycket tid och energi går åt till att vara perfekt. Blir ofta tidigt självständig och går sina egna vägar. Den duktige har oftast bra självförtroende men självkänslan är oftast i botten.
  • Det tysta, osynliga barnet – vill inte vara till besvär. Osynliga barnet går tyst om och tar aldrig plats i sitt liv. Tysta barnet får varken positiv eller negativ uppmärksamhet. Bygger ofta upp en egen fantasivärld och ”osynlighet” blir barnets identitet. Självkänslan är mycket låg och även självförtroendet ofta men det finns individer som presterar mycket i det tysta.
  • Räddaren – är ofta den som använder all sin kraft till at ta hand om familjen och familjens alla medlemmar. Räddaren gör ett bra försök men glömmer alltid eller försummar sig själv helt och hållet. Räddaren låter bli att ta hand om sig själv antingen på grund att den tycker inte att den är värd det eller att denna vill inte möta sin egen smärta. Räddaren blir ofta vuxen i förtid och går miste om de viktiga delarna i barndomen. Många räddare väljer sin utbildning som passar deras roll i uppväxten. Många räddare har utbildat sig till t.ex socionomer, läkare, politiker, sjuksköterskor eller annan yrkesgrupp som kan ”rädda” andra människor. Räddaren har ofta bra självförtroende men självkänslan är mycket svag.
  • Den anpassade – försöker alltid vara alla till lags för att det ska bli lugnt och kännas tryggare i hemmet. Den anpassade har fullt koll på hur alla andra mår och anpassar sig efter noga och kan därför gå in i de olika rollerna. Ofta blir den anpassade familjens medlare eller konflikt hanterare. Den anpassade längtar efter att det at allt ska bli normalt. Den anpassade har nästan alltid låg självkänsla. Självförtroendet kan vara individuellt.

 

Jag personlig känner igen mig i alla dessa roller dock mest i rollen som clownen och räddaren. Och det var mycket skönt första gången när jag kunde se mig själv i dessa roller, acceptera den för att då var det lättare att bearbeta min inre smärta och ta tag i pågående problem.

Har du spelat någon roll i ditt liv tidigare? Känner du igen dig själv i dessa rollbeskrivningar? Är detta något som du har blivit medveten om och åtgärdat?

Delning?

Skulle du vilja dela detta med dina vänner? Tacksam

Prenumenera på mitt inspirationsbrev

Ta del av nya kunskaper inom personlig utveckling

Det gick utmärkt Välkommen